logo
banner4a
Mora magasin

Järnas spännande historia

Sedan urminnes tider har människorna i bygden med flit och möda brutit mark, odlat, släppt boskapen på bete, huggit timmer, röjt vägar och byggt hus och byar. Fram till sekelskiftet var ungefär sju av tio personer i Järnabygden sysselsatta inom jordbruket; i dag är förhållandet det omvända.

Järnvägen, industrialiseringen och mekaniseringen av jordbruket har gjort att tätorten Järna på hundra år vuxit från tre torpstugor till ett modernt samhälle, där invånarantalet ökat nästan tio gånger de senaste femtio åren.

Men låt oss ta det från början...


Förhistorisk tid:

Stenålder (8000 - 1800 f.Kr.)

Järnabygden var under tidig stenålder en karg ytterskärgård där toppen av Storkullen var den första kobbe en människa satte sin fot på. Och i närheten finns lämningar efter de första människorna i Järnabygden. Det är ca 6000 år gamla stenyxor som hittats i närheten av sjön Ogan. Även vid Pärlängsberget, nära Kallfors, har en tidig jägarboplats påträffats. Under den här perioden levde människan av jakt och fiske och uppehöll sig längs dåtidens stränder.

Yngre stenåldern inträffade ca 4000 f. Kr. Bygden bestod då av ett landskap med sammanhängande låglänta områden delade av smala havsvikar. Två av dessa forntida vikar är Bergagarnet i norr och Moragarnet längre söderut. Utefter dessa finns många spår av forntidens människor. Vid Brandalsund och Farstanäs intill Bergagarnet har gropkeramik påträffats. Likaså vid Linga och Ene i Moragarnet finns boplatser från yngre stenålder.

Bronsålder (1800 - 500 f.Kr.)

Under bronsåldern ökar den bofasta befolkningen. Det finns närmare 400 registrerade fornlämningar från denna tid i bygden, de flesta i de östra delarna. Nära Linga finns den enda kända hällristningen med bilder. Här seglar fortfarande en liten grupp med bronsåldersbåtar på en rundhäll.

Järnålder (500 f. Kr. - 1100 e. Kr.)

De många bygravfälten invid socknarnas äldre bebyggelse härrör från järnålder. Resterna av fornborgar, som finns på många platser utefter de gamla färdvägarna i bygden, vittnar om att järnåldern var en orolig tid. Runstenarna är våra äldsta skriftliga källor till bygdens historia. De restes under senare delen av järnåldern eller tidig medeltid och visar att bygden då kristnats.

Historisk tid:

Medeltid

Järnabygdens uppdelning i två församlingar, Ytterjärna och Överjärna, skedde under tidig medeltid. Sockenkyrkorna är båda till sina äldsta delar medeltida. I övrigt är det svårt att finna några tydliga spår från denna tid. Arkeologiska utgrävningar på Trindborgen har visat att det där funnits en armborstverkstad och att platsen troligen varit befäst. Många av de äldre gårdarna omnämns i de medeltida pergamentbreven som samlats i svenskt Diplomatarium. I denna samling går det också att hitta de första beläggen för flera av de små kvarnar som byggdes utefter traktens vattendrag.

1500 - 1800

Bygden dominerades av de stora gårdarna på den bästa åkerjorden. Brandalsunds säteri bildades på 1600-talet då flera små gårdar lades samman till Järnas största egendom. Pillkrog flyttades från Säby by till riksvägen och fick Gästgiveristatus där resande genom landet kunde dricka, äta, övernatta och byta skjutshästar. Pilkrog blev under denna tid bygdens centrum. Spår av skjutsväsendet finns kvar i form av mil- och väghållningsstenar utefter den gamla riksvägen.

Det svenska försvaret organiserades med ett inskrivningsverk och bönderna i Järnabygden fick uppgiften att hålla flera båtsmän. Några båtsmanstorp finns fortfarande kvar och ett av de bäst bevarade är Tallstugan på Starrbäcksvägen.

I mitten av 1600-talet hittade en malmletare de första malmådrorna på det område som kom att utvecklas till Järna Gruvor.

Under senare delen av 1700-talet byggdes de första skolorna.

1800

Under 1800-talet förändrades och moderniserades jordbruket. Den stora skiftesreformen - laga skifte - bröt sönder den medeltida byorganisationen och traktens gårdar spreds ut i landskapet. Ängsmark plöjdes upp till åkermark och vallodling blev det nya sättet att tillgodose kreaturens behov av vinterfoder. Flera sjösänkningar företogs för att öka den odlade arealen. Vällingen och Simsjön bär fortfarande spår av denna jordhunger.

Verksamheten vid Järna Gruvor var som störst under 1800-talet och detta var då bygdens största arbetsplats. Flera sågverk och ett tegelbruk anlades utefter Moraån.

1862 invigdes Västra Stambanan och Järna station. I och med detta skapades förutsättningen för Järna samhälle som kom att byggas. Vid 1800-talets slut fanns en liten klunga hus i stationens närhet.

1900

Under tidigt 1900-tal expanderade Järna. 1912 bildades Järna municipalsamhälle och 1952 Järna Storkommun av Överjärna, Ytterjärna och Vårdinge kommuner. Storkommunen uppgick år 1971 i Södertälje kommun där Järna är en kommundel.

En stor påverkan på kulturlandskapet har motorvägen som invigdes år 1970 och sedan dess delar Järnabygden mitt itu.

Den antroposofiska etableringen i Järnatrakten började under 1930-talet.