logo
banner4a

Nationalföreningen Mot Emigration och AB Bankesta Småbruk

I början av 1900-talet bildades Nationalföreningen mot emigration. I ett av föreningens många flygblad från 1909 kunde man läsa följande:

"Res icke till Amerika utan att först ha vänt Eder till Nationalföreningen mot emigration och hört Eder för om utsikterna till en god och tryggad utkomst i Sverige."

Nationalföreningen Mot Emigration var verksam i Järnabygden några årtionden under förra seklets början. Det var området Bankesta och Mora som köptes och delades upp i mindre lotter för att skapa små jord- och trädgårdsbruk. Bankesta inköptes i februari 1910 av det nybildade egnahemsbolaget AB Bankesta Småbruk och året därpå Mora.

Inköpet av gårdarna och bildandet av Bankesta Småbruk skedde strax efter storstrejken 1909. Många bland de som flyttade till Mora och Bankesta var män med familjer, som arbetat vid Stockholms spårvägar och blivit utan arbeten under storstrejken. Alternativet till att bli självförsörjande småbrukare var att utvandra, och det var utvandring som Nationalföreningen ville motarbeta.

På Mora styckades 15 småbruk med 5-7 har åker och 20 mindre trädgårdsbruk och bostadstomter. De torp som redan fanns fick bli småbruk. Men även några nya bildades genom styckning av tidigare obebyggd jord. Bostads- och trädgårdsbrukstomterna placerades närmast järnvägen. Vid Bresta avsattes mark, som donerades till Överjärna kommun, för en ny skolbyggnad. Denna rymde både småskola och folkskola. Bresta skola är numera Rönneberga bygdegård. En liten handel öppnar i Hillsborg och flyttar efter några är till ett nybyggt hus, Nybro, invid Bankestabron. På Bankesta styckades 36 småbruk. 1917 fanns det 62 hushåll av vilka 46 räknades som småbruk. 295 personer, varav 118 barn, var bosatta inom området.

Bankesta småbruk kom att ligga två kilometer från Järna och den viktiga järnvägsstationen. Möjligheten till transport på järnväg gav goda förutsättningar för småbrukarna att skicka trädgårds- och jordbruksprodukter in till Stockholm. En resurs som utnyttjades dagligen. Dessutom var de nyinrättade torgdagarna i Järna municipalsamhälle till nytta för både Järnaborna och småbrukarna.

Den nya bebyggelsen och skolan inom Bankestaområdet uppfördes efter typritningar av bolagets egen arkitekt, J. Åkerlund. Husen var inspirerade av tidens mode med starkt uttryck för nationalromantik. Typiskt var små hus målade med rödfärg, vita knutar och fönster med täta spröjsar. Billsta styckades som huvudgård, och där uppfördes ett mindre mejeri som skulle tjäna alla inom Bankesta småbruk. Manbyggnaden vid Billsta fick putsad fasad och tak med glaserat tegel, vilket gav den ett mer herrgårdsliknande utseende.

Torparens väg mot egnahemmet Djurgårdsgrind i Tungelsta skildras i Analfabeten, den första delen av Ivar Lo-Johanssons självbiografiska romansvit. (Lo-Johansson, Ivar, Analfabeten, Bonniers, 1951.)