logo
banner4a

Järnabygdens kulturmiljö

I mer än 6000 år har människor bott och verkat i Järnabygden. Alla, från forntidens första nomader till nutidens bofasta, har påverkat landskapet och utnyttjat vad naturen bjuder. Spåren av alla dessa människor finns fortfarande kvar runt omkring oss. En del är uppenbara som motorvägar, byggnader och soptippar. Andra är svårare att upptäcka som stenåldersboplatser eller stenfoten vid ett sedan århundraden övergivet torp.

Forntidens jägare färdades på vattnet och sökte sig in i de smala vikar som karaktäriserade bygden. Det fornnordiska ordet för smala vattenleder var garn vilket anses vara ursprunget till bygdenamnet Järna. Utefter dessa garn finns mängder av fornlämningar som visar var de första Järnaborna vistades. I norr sträckte sig Bergagarnet från Vaskhusviken och Brandalsund in till sjön Vaskan och i söder sträcker sig Moragarnet från Pilkrog och Håknäs in i landskapet till Ogan.

Brandalsund, Linga och Ene är några platser där människor bott sedan stenålder till modern tid. Här finns boplatslämningar från stenålder, gravar från brons- och järnålder.

I dag utgör garnens bottnar den förnämsta åkerjorden och här finns i dag traktens stora gårdar.

Ända fram till det sena 1800-talet var de flesta människorna sysselsatta inom jordbruk i Järnabygden. I de östra delarna av bygden finns de bästa åkerjordarna och här finns också traktens stora gårdar. Brandalsund med sin välbevarade herrgårdsmiljö är till och med listad som en kulturmiljö av riksintresse. I den västra delen är jordbruket småskaligt och här finns en välbevarad torpbebyggelse. Trakten kring Orrsättra och Ogan är väl värd att besöka. En speciell miljö utgörs av egnahemsbebyggelsen i Billstadalen, en produkt av Nationalföreningen mot Emigration, som ville erbjuda arbetslösa svenskar ett alternativ till att flytta från Sverige till Nordamerika. I bygdens västra del, vid Järna gruvor, finns spår av 300 års malmbrytning. Gruvfältet innehåller ett par hundra större och mindre gruvhål, många husgrunder och kolbottnar. En gång i tiden var gruvorna Järnasocknarnas största enskilda arbetsplats.

Järna station

I slutet av 1800-talet invigdes östra stambanan och järnvägsstationen blev bygdens nya knutpunkt. Omkring sekelskiftet 1900 började Järna samhälle att byggas. Några villor på Norra Järnvägsgatan och godsmagasinet är det enda som fortfarande finns kvar av den ursprungliga bebyggelsen kring Järna station. Bebyggelsen kring södra delen av Åsgatan och Sandtorpsvägen utgör en liten rest av det tidiga 1900-talets samhälle. Efterkrigstidens optimistiska högkonjunktur speglas i de stora villakvarteren på Tuna- och Prästgårdområdet. Flerfamiljshusen i kvarteret Aspen och Bergsgatan är också goda exempel på bebyggelse från denna tid. Under senare delen av 1900-talet omdanades de centrala delarna av samhället och trähusen från det tidiga 1900-talet ersattes av de flerfamiljshus vi har i dag.

En för Sverige unik kulturmiljö finns i Ytterjärna där den egenartade antroposofiska arkitekturen präglar landskapet söder om kyrkan.