logo
banner4a

Dammen vid Nykvarn

Nykvarn vintertid ca 1910
Kvarnhuset vid Nykvarn var byggt i början av 1800-talet. Omkring 1930 byggdes kvarnrännan om till en trätub och kvarnhjulet ersattes med en elektrisk turbin. Den gav ström till en elmotor som i sin tur drev kvarnverket. 1961 hämtades den sista mälden vid Nykvarn och en nästan 400-årig epok avslutades. Året efter revs kvarnbyggnaden.

Sedan medeltiden har vattnets kraft i de små fallen i Moraån utnyttjats för att driva kvarnar och sågar. På den korta sträckan mellan Kvarnsjön och Pilkrog har Moraån varit dämd på sju ställen.

Dammen vid Nykvarn anlades vid slutet av medeltiden och där byggdes en kvarn på Ene mark för att ersätta en raserad vid Tällebro. I det första skriftliga belägget, som beskriver en utjord av krononatur under Ene, står "Enäh laght med Nija quarnn". På 1600-talet skrivs "Ene nya kvarn, Nykvarn kallad" och 1614 namnges även mjölnaren Niels Mjölnare.

På en 1700-talskarta finns kvarnen utritad vid Moraåns östra sida och på den motsatta finns en sågkvarn.

Nykvarn sommartid ca 1910
Kvarnen någon gång i början av 1900-talet.

Strax före sekelskiftet 1900 fanns vid Nykvarn en tvättstuga som kunde användas av inbyggarna i det nyanlagda Järna samhälle. Utanför tvättstugan fanns en stor bykgryta som eldades med ved och ut i kvarndammen sträckte sig en brygga där tvätten sköljdes. Vintertid höggs det upp en vak i isen för samma ändamål. Tvättmedlet - redan då helt ekologiskt - bereddes av aska som samlades in från vinterns björkvedsbrasor i Järnabornas kakelugnar. I kvarnen inrättades vid samma tid en enkel badstuga som också utnyttjades av Järnaborna. Den var försedd med en duschanordning som bestod av en liten lucka som kunde öppnas i bottnen av kvarnrännan. För ett bad fick badgästen erlägga fem öre till mjölnaren.

I kvarngården, som revs på 1950-talet, fanns i början av 1900-talet en liten affär.

Morabadet ca 1910
Utflykt till Morabadet vid förra seklets början

Uppströms, vid Badudden, fanns brygga och badhus och Nykvarnsdammen nyttjades av Järnaborna som friluftsbad. Och här bedrevs även simundervisning fram till 1950-talet.

Den siste mjölnaren vid Nykvarn var Nils Lundin. Förutom kvarnen skötte han även försäljning för Lantmännen. Verksamheten vid Nykvarn upphörde 1961 och kvarnen revs 1962.

Nykvarnsdammen har funnits i mer än 400 år och utgör ett omistligt inslag i landskapet. Förutom den rogivande vattenspegeln utgör den ett synligt bevis för den första industrialiseringen i Järnabygden. Den har ett stort pedagogiskt värde och hjälper oss att förstå Järnabygdens historia. Dessutom är den en av väldigt få synliga lämningar som finns kvar av medeltida verksamhet i bygden.

Sommaren 1962 drabbade ett skyfall trakten och ställde till stora skador. Vid detta tillfälle brast Nykvarnsdammen. Kvar blev en liten rännil som slingrade sig fram i botten av dammen som bestod av illaluktande dyig materia. I alla små pölar som bildades kläcktes horder av stickmygg som terroriserade folk och fä. Till slut beslöt dåvarande Järna kommun att dammen skulle återuppbyggas för att förbättra miljön kring Moraån. Den nya dammen blev dock ungefär en meter lägre än den ursprungliga.

Nykvarnsdammen 1941
Tälleby prästgåd och Nykvarnsdammen sommaren 1941. I övre vänstra hörnet ligger Nykvarn och dämmet. Vattenståndet i dammen var ungefär en meter högre än vad det är i dag.

Järna Hembygdsförening anser att Nykvarnsdammen bör bevaras. Den har ett stort kulturhistoriskt värde och är ett omistligt inslag i landskapsbilden.