logo
banner4a

Torget

torget_1915 (59K)
Vy från tornet i Överjärna kyrka över torget. Närmast syns korsningen Enevägen - Storgatan. Den lilla byggnaden mitt på torget är spruthuset, den första brandstationen i samhället. Torget omgärdas av bindstänger för kreatur, en nödvändighet då det med regelbundenhet förekom kreatursmarknader på platsen. Vid torgets norra sida ligger fastigheten Haga. Utefter Storgatans östra sida syns från söder Fridborg, Kristinelund, Stora Fridhem och längst i norr Sättra.
torghandel (15K)
I talldungen mot Kyrkvägen hade torghandlarna sina stånd uppställda. Här handlas med kött i början av 1920-talet.

De äldsta delarna av Järna samhälle uppfördes på höjden mellan kyrkan och järnvägen. Detta är en del av den mäktiga isälvsavlagring som sträcker sig genom Järnabygden. Innan samhället byggdes användes den magra tallskogen som betesmark för kreaturen från Tavesta by. På torget finns fortfarande en liten rest av den ursprungliga vegetationen på åsen och flera av tallarna bär spår av de betande djuren.

I slutet av 1800-talet började Järna samhälle att byggas. En stadsplan för "Järna stad" upprättades och det var området mellan järnvägen och kyrkan som planlades. Drivande var klockaren Karl-Johan Wadström. Redan i denna första stadsplan reserverades området mellan Enevägen - Kyrkvägen - Hagagatan - Storgatan till att bli Järna torg.

torget_1920 (42K)
Torget från söder en senvinterdag på 1920-talet. Vagnarna, där torghandel bedrevs med kött och fisk, står uppställda bland tallarna vid nuvarande Kyrkvägen. I norr syns Haga och vid Storgatan ligger Vårgård. Till höger syns bindstängerna som användes då det var kreatursmarknad.

På 1910-talet då Järna municipalsamhälle bildades bestämdes om torgdagar och vad som då skulle få saluföras. Torgdagarna fortsatte fram till andra världskriget.

torget_1950 (30K)
På 1950-talet spolade brandkåren upp en liten skridskobana på torgets södra del. Den var flitigt använd av samhällets barn och ungdomar.
torghandel_1960 (25K)
Den sista som bedrev handel på torget var trädgårdsmästare Uno Lindell. Han hade trädgårdsmästeri vid Dalsta och körde till torget med sin vagn för att sälja sina produkter. Vagnen stod uppställd på Hagagatan.

På torget fanns Järnas första brandstation - spruthuset. Torget var också den naturliga samlingsplatsen i samhället och nyttjades till midsommarfirande, julmarknad, gymnastikuppvisningar och de omåttligt populära brandfesterna.

torget_1960 (66K)
Efter andra världskrigets upphörde torghandeln. Torget planerades om och i dess norra del anlades en enkel lekplats med gungor och en plaskdam. Gångvägen omgavs av paradrabatter med rosor.

Platsen och namnet Torget utgör den sista orörda resten av den första samhällsbildningen i Järna och utgör en omistlig länk till det ursprungliga stationssamhället.